Detta läsår ska Kvarnbergsskolans elever i åk 9 skriva det nationella ämnesprovet i geografi. I SO-ämnena väljs alltså ett prov per skola. Skolan får reda reda på vilket nationellt prov som gäller för deras skola ca 2-3 veckor före själva provet. Det vi ska göra för att förbereda oss är i första hand att gå tillbaka och repetera sådant vi jobbat med i ämnet de senaste tre åren. I detta inlägg samlar jag quizar, länkar och övningar som kan vara till hjälp i förberedelsearbetet.
Provet i geografi 2012/2013
Förra läsåret var första gången vi hade ett nationellt prov i SO. Eftersom det var en testomgång är delproven inte sekretessbelagda. Här är länkar till de två delproven, karthäftet och bedömningsanvisningarna.
Övningsuppgifter 1 Till 4 Inför Np Geografi 2014 (1.0 MiB, 2760 downloads)
Webbresurser
Film om kartprojektioner
Quizar
Hållbar utveckling
Starta
Tack! Du har just gjort Hållbar utveckling på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Vilka är fossila bränslen?
A
Biogas
B
Olja
C
Vattenkraft
D
Naturgas
E
Stenkol
Fråga 2
Vilka är Sveriges två viktigaste förnybara energikällor?
A
Vattenkraften
B
Solenergi
C
Biobränslen
D
Vindkraften
Fråga 3
Vilka av följande naturresurser är ändliga?
A
Järnmalm
B
Biogas
C
Guld
D
Torsken i Östersjön
E
Skogen
F
Naturgas
G
Olja
Fråga 4
Ekologiskt fotavtryck mäts i hektar. Hur stor är en hektar?
A
10 * 10 meter
B
1000 * 1000 meter
C
10 000 * 10 000 meter
D
100 * 100 meter
Fråga 4 förklaring:
100 * 100 = 10.000 kvadratmeter, något som ungefär motsvarar 10-12 villatomter.
Fråga 5
Vilka är de tre perspektiven på begreppet hållbar utveckling?
A
Kungens hållbarhet
B
Ekologisk hållbarhet
C
Republikens hållbarhet
D
Social hållbarhet
E
Ekonomisk hållbarhet
Fråga 6
Vilka av följande naturresurser är förnybara?
A
Solen
B
Skogen
C
Biogas
D
Uran (till kärnkraft)
E
Vinden
F
Järnmalm
G
Naturgas
H
Stenkol
Fråga 7
Fördelar med olja som energikälla? Flera alternativ är rätt!
A
Små utsläpp av koldioxid
B
Lätt att transportera
C
Lätt att lagra
D
Skapar konflikter
E
Energirik
Fråga 8
Nackdelar med stenkol som energikälla? Flera alternativ är rätt!
A
Stenkolet är en ändlig resurs
B
Dyr och svår att transportera och lagra
C
Utsläpp av svaveldioxid och koldioxid
D
Finns endast på ett fåtal platser i världen
E
Dyr att bryta
Fråga 9
Vilken energikälla är Sverige mest beroende av?
A
Fjärrvärme
B
Vattenkraft
C
Vindkraft
D
Kärnkraft
E
Råolja (till bensin etc)
Fråga 10
Hur stort är svenskens genomsnittliga ekologiska fotavtryck?
A
6,1 hektar
B
2,3 hektar
C
0,3 hektar
D
5,0 hektar
Fråga 11
Vad är Peak oil?
A
Den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd.
B
Den tidpunkt när råoljan tar slut.
C
Den tidpunkt när priset på råolja är som högst.
D
Den tidpunkt då råoljan ersatts med andra energikällor.
Fråga 12
När vi förbränner olja i t.ex. bilar och flygplan släpps bland annat koldioxid ut i atmosfären. Detta förstärker växthuseffekten och därmed klimatet. Vad händer med temperaturen på jorden?
A
Temperaturen påverkas inte
B
Temperaturen minskar
C
Temperaturen ökar
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 12 obesvarade frågor.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
Öva mera!
Bättre kan du!
Inte illa!
Bra jobbat!
Du spikade den!
Geografi: Hav, sjöar och större floder
Starta
Tack! Du har just gjort Geografi: Hav, sjöar och större floder på bildningscentralen.se.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1
Detta hav är ett så kallat bihavtill Atlanten. Vad heter havet?
[intergeo id="5ITN"][/intergeo]
A
Nordsjön
B
Ladoga
C
Östersjön
D
Vättern
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 1 obesvarad fråga.
←
Se alla frågor
→
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1
Slut
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Under vårterminen har vi årskurs 8 läst om kristendomens utveckling och förändring. Vi har tittat på tre perioder; (1) de tidiga kristna, (2) splittringen mellan den katolska och ortodoxa kyrkan och på (3) reformationen och protestantismen. Period ett och tre var viktigast för oss.
Kravnivåer
Konflikter
För att bättre förstå kristendomen förändring har vi fokuserat på de frågor som många kristna var oense om.
De tidiga kristna (åren 30-400)
De tidiga kristna bråkade om mycket. Här är några för dem viktiga frågor: I. Vem ska få bli kristen? Ska bara judar få bli kristna eller är religionen öppen för alla? II. Vem är egentligen Jesus? Guds son? Gud?
I kursplanen för historia (lgr 11) betonas förmågan att tolka och värdera historiska källor. Att hitta lämpligt källmaterial är inte alltid gjort i brådrasket. Turligt nog finns det numer gott om användbart källmaterial på nätet. Webbsidorna presenteras huller om buller. Ingen ordning alls! Scrolla och du hittar förhoppningsvis något för dig!
Projekt 1917
På webbsidan project1917.com kan man följa den ryska revolutionen genom makthavare och poeters ögon vad som hände dag för dag. Intressant och kul upplägg, där historien presenteras som uppdateringar i sociala medier av personer som Lenin och Nikolaj II. Det är inte alltid klart varifrån citaten och bilderna kommer. Här kan du läsa vad project1917 skriver om sig själva!
Olof Palmes arkiv på nätet
På olofpalme.org kan man hitta tal och annat material från Olof Palme, t.ex. Palmes uttalande angående USA:s bombningar av Hanoi december 1972. Så här skriver olofpalme.org om sig själva:
"Olofpalme.org drivs av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), i samarbete med Palmefonden, Palmecenter och Olof Palmes famlj. Här har successivt material ur Olof Palmes arkiv gjorts tillgängligt för allmänheten. Därmed ska alla intresserade kunna använda Internet för att ta del av originaldokument som tidigare endast funnits hos ARAB i Stockholm. Avsikten är att webbplatsen ska spegla Olof Palmes politiska verksamhet såväl tematiskt som kronologiskt. Inskannade originalhandlingar som manuskript till tal och artiklar har kompletteras med bilder, ljud- och videoupptagningar, samt ytterligare dokument som belyser tillkomst och reaktioner. Det är dock viktigt att veta att webbplatsen inte omfattar hela Olof Palmes arkiv. Materialet på olofpalme.org är ett urval. Den mest kompletta bilden av arkivet fås som tidigare via de olika förteckningar och register som finns vid ARAB." (källa: www.olofpalme.org hämtad: 2018-12-15)
Stockholmskällan har ett mycket rikt material – med fokus på källor om Stockholm (förstås). Databasen innehåller bilder, texter, kartor och musik.
Stadsarkivet i Stockholm
Stadsarkivet innehåller mycket som rör Stockholm och stockholmarnas historia.
Fasad av Stadsarkivet, fotograf Petter Magnussom
Sveriges släktforskarförbund
På Sveriges släktforskarförbunds webbplats genealogi.se finns mycket som kan vara intressant att använda i undervisningen i såväl grundskola som gymnasium. Själv har jag bland annat använt mig av databasen över avrättade, till barnens skräckblandade förtjusning.
Domböcker & Tingsprotokoll
Att använda sig av dom- och tänkeböcker (rättegångsprotokoll från äldre tider) är ofta intresseväckande om man vill skildra äldre tiders syn på brott och straff. Här är ett exempel på en privat webbplats(http://morlanda.se/dom/).
Ett material jag jobbade med när jag skev B-uppsats i historia på 1990-talet är Ekenäs stads domböcker från 1600-talet. Numer finns de inte endast i bokform utan också på nätet (se här).
Röster från Ravensbrück
Lunds universitetsbibliotek har delvis digitaliserat och översatt intervjuer av överlevande från det nazistiska koncentrationslägret Ravensbrück knappt tio mil norr om Berlin. Arkivet heter alltså ”Röster från Ravenbrück”.
Riksarkivet
https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Så här skriver riksarkivet: ”Från den 1 februari 2018 har alla fri tillgång till Riksarkivets digitala arkivinformation. Du hittar över 100 miljoner digitala arkivhandlingar i Digitala forskarsalen.”
”I höst lanserar KB sin nya tjänst som gör det möjligt att fritextsöka i inskannade dagstidningar. Tidigare har alla dagstidningar mikrofilmats men från 2014 skannas de istället. Som en del i det arbetet har vi utvecklat en ny tjänst för visning av det digitaliserade materialet och under sommaren beta-testas tjänsten. I den versionen finns hela Aftonbladets och Svenska dagbladets utgivning, från mitten av 1800-talet fram till i dag.”
Låter onekligen som en intressant och användbar databas. Klicka här om du vill börja söka på en gång!
Filmarkivet
Filmarkivet innehåller rörliga bilder och filmer från sent 1800-tal (!) och framåt, bl.a. en del valfilmer från riksdagspartierna. Arkivet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet (materialet är alltså producerat i Sverige). Klicka här!
Library of Congress
Denna webbplats är alltså den amerikanska kongressens bibliotek. Här finns massor av användbart material om, såklart, USAs historia. Själv använde jag webbplatsen flitigt när jag tillverkade en källövning om medborgarrättsrörelsen och segregationen i efterkrigstidens USA.
British librarys digitala arkiv
British librarys digitala arkiv innehåller massor av intressanta dokument och andra typer av källmaterial, t.ex. historiska kartor över Storbritannien och Afrika, ett fantastiskt ljudbibliotek som innehåller muntlig historia, samt naturligtvis mängder med dokument ur den brittiska historien som t.ex. Magna carta från 1215.
Svensk proggmusik på privat webbsida
Svensk progg från 1970-talet.
Om man vill höra hur den svenska vänsterproggen lät när det begav sig finns flera skivor för direkt nedladdning på denna sida (klicka här). Förutom låtar i mp3-format finns även skivomslag och sånghäften som bilder (jpg). Proggrupperna Knutna nävar, Freedom singers med flera finns att lyssna till.
När vi jobbar med befolkningsgeografi brukar jag gå igenom och diskutera olika teorier om varför kvinnor föder många eller få barn. Många länder idag brottas med att befolkningen växer för snabbt. Inte minst är detta ett problem i fattiga länder. Befolkningen växer snabbare än ekonomin. Här nedan är ett sammandrag av teorierna vi brukar diskutera.
Att kunna läsa och tolka diagram och tabeller är viktigt, i synnerhet i ämnet geografi . Några diagram återkommer ständigt i undervisningen; klimat- och befolkningsdiagram. Ofta har jag suttit timtals och letat relevanta (och helst snygga) diagram på nätet, ofta utan större lycka. På geografitorget.se hittade jag en bra beskrivning (den funkar) hur man gör egna klimatdiagram i Excel av geografiläraren Mikael Wingård (tack!). Hans elever gör sina diagram själva efter instruktionen, mina något yngre elever får en mall de kan utgå från. Fortsätt läsa ”Klimatdiagram i excel”
Religionsundervisningen i grund- och gymnasieskolan ska förstås behandla islam och muslimer. Det är idag Sveriges näst största religion med drygt 300.000 människor som på ett eller annat sätt har en koppling till islam; allt från djupt troende och praktiserande muslimer till sekulariserade. Frågan är förstås hur man ska undervisa om islam, i synnerhet som många elever har väldigt starka åsikter. Den tecknade filmen Muhammed the last Prophet från 2004 tycker jag fungerar som en utmärkt inkörsport till att diskutera muslimska traditioner och trossatser.
Filmen är tecknad och är stilmässigt ungefär som vilken Disneyrulle som helst. Handlingen börjar med Muhammeds första uppenbarelser och slutar med muslimernas intåg i Mecka år 630. Muhammed, liksom många av de kända tidiga muslimerna, visas aldrig i bild, något som förstås kan diskuteras med eleverna. Texterna som inleder filmen är också värda att diskutera då filmens skildring av traditionen har så att säga godkänts av såväl tunga sunnitiska institutioner som shiitiska. Muhammedskildringen är med andra ord knappast kontroversiell bland muslimer.
Bilden ovan är från filmens förtexter, antagligen för att just markera att den inte är kontroversiell samt ge filmen legitimitet. Det kända Al-Azhar-universitetet i Kairo räknas till ett av de tyngre för islamiska studier i världen och uttalanden från de rättslärda på universitetet om islam har därför auktoritet för många (sunni-) muslimer.
Inte minst med tanke på att islam ofta problematiseras utifrån det som uppfattas som problematiskt i ett demokratiskt samhälle kan den här filmen ge ett annat perspektiv.
Muhammed the last Prophet på youtube
Elevuppgifter om man vill jobba med filmen
Uppgifter till filmen Muhammed the last prophet (1.5 MiB, 1356 downloads)
En ny antologi med titeln Kvinnohistoria i Sverige (2011) finns tillgänglig, helt gratis, på Göteborgs universitets webbplats. Artiklarna i antologin är skrivna av välrenommerade historiker som Christina Florin och Ulla Wikander. Med tanke på att läromedel i ämnet historia oftast är ganska dåliga på att lyfta fram kvinnor och kvinnorörelsen kan denna samling intressanta artiklar fungera som inspiration och underlag för undervisningen i svensk modern historia. Vill du ladda hem antologin klicka här.
Musik är inte helt oproblematiskt för fromma troende muslimer. Många muslimska teologer menar att åtminstone modern populärmusik är haram, det vill säga otillåtet enligt deras tolkning av sharia. I såväl Afghanistan som Pakistan har talibangrupper attackerat musiker, men även i en del lugna och stabila länder som Malaysia har musiker (företrädesvis punkare och hårdrockare samt ”lättklädda” popsångerskor) utsatts för trakasserier, i det senare fallet av staten. Fortsätt läsa ”muslimsk hårdrock”
Under augusti 2010 åkte vi, fyra lärare på Kvarnbergsskolan, till Andalusien för att studera Spaniens muslimska historia på plats. Vi hade ansökt om och fått ett resestipendium från SFUB. Resan kom först att gå till Malaga, därefter Granada, Cordoba och Sevilla i nämnd ordning. Vi som åkte till Andalusien undervisar i ämnena so och bild. Klicka på kartan om du vill se alla artiklar om al-Andalus. Fortsätt läsa ”Studieresa till Al-Andalus”
Hur ska vi använda oss utav våra nya kunskaper om al-Andalus? Förmodligen kommer svaret (svaren) på den frågan att förändras något över tid. Vad som emellertid står klart är att vi alla fått nya kunskaper – inte bara om Spaniens och Portugals muslimska historia utan också om vår samtid och ”debatten” om islam i stort. Al-Andalus historia har en symbolisk och ideologisk betydelse i denna debatt.
Vi har fått nytt historiskt och estetiskt stoff att arbeta med
Vi har dessutom fått en intressant vinkling på samtidsdebatten om islam/muslimer
Vi kan konstatera att de tre syskonreligionerna islam, kristendom och judendom samexisterat under lång tid på den iberiska halvön. Av den anledningen är al-Andalus en lämplig utgångspunkt för undervisning i religion och historia. Från officiellt håll i Andalusien är man uppenbarligen stolt över detta (åtminstone i ett europeiskt perspektiv) unika arv. Monument och museer i Andalusien vittnar tydligt om detta.
Debatten om huruvida al-Andalus var en guldålder eller en multikultilögn upplever vi som allt för förenklad och ahistorisk. Perioden 711 fram till 1492 skiljer sig en hel del från Europa år 2010. Religionstillhörighet var inte ett individuellt val, vare sig i muslimska eller kristna territorier. Man tillhörde en religiös grupp, med särskilda skyldigheter och privilegier. Toleranskonjunkturerna varierade även under denna tid (liksom i vår tid). Men, vi kan som sagt konstatera att under hela al-Andalus historia levde kristna, judar och muslimer i området. Konst, litteratur, politik och vetenskap frodades på olika platser vid olika tidpunkter. Al-Andalus historia är inte homogen eller linjär. Politiskt framstår 900-talet som al-Andalus storhetstid. Den politiska stabiliteten under kalifatets dagar tycks exempelvis ha gynnat den judiska befolkningens väl och ve. När de almohadiska härskarna kom försämrades judarnas villkor och möjligheter (bl.a. fick ju den judiske filosofen Maimonides familj fly Cordoba). Man kan alltså inte säga ”islam är tolerans” eller ”islam är intolerans”. Muslimer kan vara såväl toleranta som intoleranta (inte helt olikt andra icke-muslimska människor med andra ord).
Vad som framstår som otvivelaktigt är att inlemmandet av den iberiska halvön i den muslimska civilisationens handelsnät ledde till en ekonomisk revolution. Nya grödor (citrusfrukter, ris, fikon etc) i kombination med ny teknik inom bevattningsområdet gav betydligt större skördar, som i sin tur medgav att allt fler varor kunde exporteras. Här är historieforskningen och andalusiska museer rörande ense. Jordbruket hamnade efter reconquistan i en nedåtgående spiral av minskande avkastning och oförmåga till förnyelse. Den muslimska kulturen i al-Andalus var till stor del urban. Städernas betydelse växte och Cordoba var fram till 1200-talet Västeuropas i särklass största stad, något som rimligtvis hör samman med penningekonomin, handeln och det effektiva jordbruket. Rörligheten och dynamiken i al-Andalus syns även på andra områden. Filosofen och teologen Ibn Rushd (1100-talet), mångsysslaren Abbas Ibn Firnas (800-talet) och historikern Ibn al-Khatib (1300-talet) är några exempel på den kreativa kraft som uppenbarligen fann spelrum periodvis i al-Andalus. Det fanns plats för kunskap och nyfikenhet. Kristna européer sökte sig till al-Andalus för att söka efter kunskap i biblioteken och för att översätta vetenskapliga verk till latin (bl.a. antika grekiska verk). Detta är också en del av Europas historia och bör rimligen ha en plats i undervisningen, i synnerhet idag när islam/muslimer ofta problematiseras och analyseras efter sina sämsta sidor och praktiker (t ex Usama bin laden, kvinnoförtryck i Afghanistan etc). En viktig insikt när man exempelvis arbetar med begreppetislamofobi. Islamofobi är något vi bl.a. kommer att arbeta med inom ramen för ”tema ondska” på Kvarnbergsskolan. Projektet är en del i skolans arbete mot intolerans och rasism.
För vår lilla studiegrupps bildlärare var den estetiska upplevelsen omvälvande. Nasridernas palats och Cordobas moské ställde den konsthistoria han fått sig till livs på konstfack och i konstlitteraturen delvis på huvet, något som förmodligen kommer att resultera i att våra elever får lära sig kalligrafi och hur medeltidens andalusier räknade ut ”behagliga” proportioner. Frågan man kan ställa sig är om ”myten om al-Andalus” verkligen är den del av historien som har fått för mycket plats i läromedel och media? Vi tror att undervisningen berikas av mer al-Andalus.
