Vecka 41 kommer ni att ha ert första delprov på kursen historia 1b. På provet kommer historieämnets alla delar att testas.
Saxat från skolverket (länk – klicka här):
(1) Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. (2) Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. (3) Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. (4) Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (5) Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.
Hur kommer provet vara konstruerat?
- Flervalsfrågor, para-ihop begrepp med beskrivningar, ordluckor. (Se diagnoserna.)
- Två längre fritextfrågor: Den första fritextfrågan kommer handla om förändringsprocesser, som till exempel varför blev stadsstaten Athen en demokrati? Den andra fritextfrågan kommer att handla om historiebruk. Hur händelser/personer i forntiden eller antiken används.
Exempel på frågor om förändringsprocesser
- Hur förklarar historiker och arkeologer att komplexa samhällen med städer och skriftspråk uppstod vid floderna Eufrat, Tigris och Nilen för 5-6000 år sedan?
- Varför reformerade atenarna sitt politiska system kring 500-talet f.kr? Varför gick man från ett oligarkiskt till ett demokratiskt styre?
- Resonera om orsakerna till romarrikets undergång. (En klassisk fråga sedan Edvard Gibbons dagar.)
- Varför blev romarriket kristet under 300- och 400-talen? Resonera om konsekvenser av att romarna blev kristna.
Exempel på frågor om historiebruk
När vi analyserar historiebruk kommer vi genomgående ställa frågor om historiebrukets intentioner/funktion (varför) och rimligheten och tendensen (källkritiska aspekter) i historiebruket. Vi kommer också ställa frågor om historiebrukets följder och reaktioner, samt om det finns konkurrerande perspektiv på till exempel hur man ska se på den atenska demokratin.
Exempelfråga: Varför smyckades Vasaskeppet som byggdes 1620-talet i Sverige med träskulpturer ur romersk och antik historia och mytologi?
Vad handlar provet om?
- Kunskaper om tidsperioderna: forntiden, antiken, hellenismen, senantiken och lite medeltid. Fokus på Mesopotamien. Antikens Grekland och Rom. Kapitel i boken: Forntiden och Antiken (s. 31-68).
- Övergripande begrepp och verktyg: förändring, kontinuitet, källkritik, aktör, struktur, historiebruk, tidsperiod. Kapitel i boken: Vägar till historien (s. 9-15) och Källkritik (s. 19-27).
Instuderingsuppgifter till provet
Hur ska man plugga?
Läs gärna denna artikel om inlärning (klicka här). Artikeln ligger bakom en betalvägg, men eleverna har tillgång till artikeln i Classroom (se uppgifter och material).
- Planera ditt pluggande och se till att skapa tid och utrymme för att fokuserat träna, repetera och diskutera det du ska lära dig.
- Sprid ut pluggandet över tid. Bättre att sätta sig ned många och lite kortare tider än att försöka råplugga kvällen innan.
- Tänk på att du inte bara ska läsa och stryka under. Förhör dig själv med till exempel quiz eller flashcards (min favorit är Anki) eller låt någon annan förhöra dig.
- Diskutera och prata om det du lär dig på lektionerna, då minns du bättre.
- Du behöver plocka fram kunskaper (om Gilgamesh, Uruk, överskott) 3-4 gånger innan du verkligen kan.
Sammanfattning av SvD-artikeln om studieteknik (länk)
Artikeln är skriven av journalisten Maria Jelmini och publicerades i SvD 2022-03-09.
Öppna tester om historia (OBS! testerna stängs på onsdag 9/10)
- Öppet test i Exam.net – provkod: nkaGee (Du/ni kan göra testet hur många gånger ni vill och du får resultatet direkt efter du lämnat in testet.)
- Test om övergången till forntiden och högkulturer (klicka här)
- Test om källkritik (klicka här)
Videor och slides