Under augusti 2010 åkte vi, fyra lärare på Kvarnbergsskolan, till Andalusien för att studera Spaniens muslimska historia på plats. Vi hade ansökt om och fått ett resestipendium från SFUB. Resan kom först att gå till Malaga, därefter Granada, Cordoba och Sevilla i nämnd ordning. Vi som åkte till Andalusien undervisar i ämnena so och bild. Klicka på kartan om du vill se alla artiklar om al-Andalus.
Varför Andalusien?
Att undervisa i ämnet islam är inte särskilt lätt. Det finns många uppfattningar om vad islam är och det gör det svårare att göra ett rättvist och intressant urval av stoff: Hur mycket tid ska t.ex. ägnas åt Usama bin Laden? Orsaken till att vi valde att åka just till Andalusien och lära oss mer om Spaniens muslimska historia var att hitta nya infallsvinklar på vår undervisning i detta ämne samt att rent allmänt få inspiration till vår yrkesvardag på Kvarnbergsskolan i Huddinge.
Debatten om vad islam är och hur muslimer tänker och handlar går ofta het. Här i Sverige syns ett par tre strömningar tydligt; traditionellt invandrarfientliga krafter fokuserar på islam och muslimer istället för som tidigare på invandring generellt, mer liberala debattörer har bekymmer med vad man anser är kvinnofientliga och antidemokratiska inslag i själva religionen islam (ungefär som en programmeringsbugg) och en mer vänsterorienterad linje som ofta försvarar islam och muslimer (kanske på grund av den liberala kritiken). Slutligen har vi den mer diffusa linjen som vill nyansera debatten och peka på att begreppen ”islam” och ”muslim” är föränderliga, det vill säga att begreppen inte är statiska, oföränderliga och entydiga. För de två förstnämnda ses inte sällan islam/muslimer som något väsensskilt från svensk och europeisk kultur. Islam är öst och kristendom/humanism är väst. Två motpoler som svårligen kan samsas i ett samhälle, eller för den delen i en människa. För de invandrarfientliga krafterna står islam för det främmande, medan liberalen i islam ser ett hot mot den individuella friheten.
Att den iberiska halvön till stora delar regerades av muslimska härskare från 700-talets början till slutet av 1400-talet tycks ge den ”diffusa linjen” ett starkt kort bara i det faktum att islam har en europeisk historia. Al-Andalus historia har bland annat därför hamnat i denna emellanåt förvirrade debatt om islam och muslimer. Somliga menar att de muslimska härskarna och det muslimska samhället var mer religiöst tolerant än de kristna delarna av Europa och att al-Andalus var kulturellt överlägset. För bl.a. sverigedemokraten Ted Ekerot framstår det som viktigt att skjuta hål på vad han kallar ”myten om al-Andalus religiösa tolerans”. När historiska processer och händelser ideologiseras bör man vara på sin vakt visar historien (se t.ex hur slaget vid Trastfältet 1389 användes under Kosovokonflikten för att berättiga serbisk överhöghet). I New York ett stenkast från ground zero planeras ett muslimskt center med bl.a. en moské. Projektet går under namnet the Cordoba initiative. Det är knappast en slump att man lät al-Andalus huvudstad (711-1031) Cordoba ge namn till organisationen och projektet. Att the Cordoba initiative är kontroversiellt bör väl knappast förvåna någon (läs DN:s artikel: ”Moské vid ground zero upprör”). Dessutom har ju Spanien haft sitt eget 9/11, fast i Madrid 2004. Därför ska det bli extra intressant att se hur man närmar sig sin egen muslimska historia. Al-Andalus har alltså både kopplingar till den högst dagsaktuella debatten om islam och till islams historia. Hur arbetar man i Spanien mot fördomar och främlingsfientlighet gentemot muslimer?
Al-Andalus historia är därför intressant ur flera synvinklar. Vi har på känn att det kan vara fruktbart att fokusera på denna historia; dels för att komma åt den dagsaktuella diskussionen och dels för att ge en historisk bakgrund till islam i Europa. Islam är mer än Mecka och de fem pelarna!
/Margareta, P-A, Tobias, Daniel