A
li Ibn Abi Talib, (f. 600 d. 661) den inte helt obekante Ali, Muhammeds kusin, svärson (gift med Fatima) och närmaste manlige släkting eftersom M:s söner dog mycket unga. Han tillhör den lilla exklusiva skaran av ”rätt ledda” kalifer, d v s de fyra första efter Muhammeds död. Ali är framför allt en förebild förshiiter, vilka betraktar honom som en ofelbar religiös och politisk ledare (Imam), men även sunnimuslimer värderar honom högt. De senare framhåller emellertid också Abu Bakr, Umar och Uthman som goda och rättfärdiga kalifer. I dagens Iranska flagga hittar vi Alis tveeggade svärd som symbol för Islams och Alis kraft. Förutom att hans följeslagare – pro-Alids – gav upphov till shiaislam har han ofta fått stå som symbol för olika protester mot den världsliga makten, inte minst i flera revolter mot Umayyaderna. Alis symbolvärde kan sägas vara mycket högt inom Islam – en Robin Hood, Richard Lejonhjärta och Ghandi i en och samma person. Inom shiia (främst bland ”twelwers”) firas Muhammeds utnämning av Ali som sin efterträdare under ghadir khumm (se bilden från 1300-talet till vänster). Högtiden har fått sitt namn efter platsen – oasen vid Khumm. Sunnimuslimer avvisar inte själva händelsen, men ger den en annan innebörd.
Etikett: kalif Ali
kharijiter
Kharijiter – En liten gren av islam (tillhör inte shia eller sunni). Ordet betyder på arabiska ”utbrytare” eller ”de som lämnar”. Kharijiter brukar tillskrivas en mycket sträng och intolerant syn på hur man ska leva som god muslim.
Rörelsen uppstod i kampen om makten som följde på mordet på den tredje kalifen – Uthman (d. 656). Ali efterträdde den mördade Uthman. Mu’awiya, som var släkt med Uthman, anklagade Ali för att inte ställa mördarna till svars. I stridigheterna som följde stod de blivande kharijiterna först på Alis sida, men när Ali gick med på skiljedom under slaget om Siffin med sina motståndare ansåg en del att Ali agerade ytterst veligt – inte alls som en riktig kalif. De som avvek då från Alis sida kom att kallas kharijiter, ungefär ”de som lämnar”. Kharijiterna ansåg inledningsvis att alla ledare som på minsta sätt avvek från Koranen borde dödas. Ali blev deras mest iögonfallande offer. Denna hänsynslösa inställning förändrades dock med tiden. Egen fromhet sattes i centrum istället för andras brist därpå. Deras fundamentalistiska uppfattning om den rätta formen av Islam kom också att användas som ”ursäkt” för att avvisa umayyadiska och abbasidiska maktanspråk. Rörelsens idéer verkar sedan främst ha tilltalat grupper i marginalen av den muslimska världen, som exempelvis nomader och berber. Idag hittar vi kharijiter i mer eller mindre avskärmade områden i Nordafrika och i Oman.
