En av våra avslutande uppgifter i kursen religionskunskap 1 är att diskutera hur religion och vetenskap förhåller sig till varandra.
Saxat ur ämnets syfte …
”Eleverna ska ges möjlighet att diskutera hur relationen mellan religion och vetenskap kan tolkas och uppfattas, till exempel beträffande frågor om skapelse och evolution.”
Förberedelse inför diskussionen
- Läs kapitlet ”Vetenskap och religion” s. 54-64. Boken beskriver dels vad som kännetecknar vetenskap mer allmänt och olika vetenskapssyner (rationalism och empirism), dels beskrivs också olika, företrädesvis kristet, färgade tankar om skapelsen (kreationism och intelligent design).
- Här är en länk till ett snabbtest på några av begreppen i texten (klicka här)
- Tänk särskilt på att kunna förstå och använda begrepp som t.ex. empirism, falsifiering, God of the gaps med flera. Vidare ska du fundera särskilt på modellen på sidan 64 som visar olika sätt att se på förhållandet mellan religion och vetenskap.
- Leta rätt på ett exempel från media som visar på förhållandet mellan religion och vetenskap, t.ex. en tidningsartikel.
Modellen
Kort om modellen
Modellen är ett försök att beskriva några ganska vanliga sätt att se på och tolka relationen mellan religion och vetenskap. Ibland skiljer bara nyanser mellan de olika delmodellerna A-D.
Modell A (självständighetsmodellen)– Att religion och vetenskap finns i helt olika domäner av verkligheten. Vetenskapen förklarar den fysiska verkligheten och religionen handlar om moral, värderingar och mening. Vetenskapen kan lika lite förklara livets mening som religionen kan förklara klimat eller hållfasthet. Albert Einstein brukar framhållas ha sett på relationen mellan vetenskap och religion på detta sätt.
”En konflikt mellan religion och vetenskap är omöjlig. För vetenskapen kan bara ta reda på vad som är, medan religion endast behandlar värderingar av mänskliga tankar och handlingar.” Albert Einstein, fysiker
Modell B (konfliktmodellen) – Från slutet av 1800-talet kom allt fler vetenskapsmän och kvinnor att se det hela som ett krig mellan religion och vetenskap. Vetenskapen framstod enligt dem som den självklare segraren. Nya vetenskapliga landvinningar knuffar bort religiösa synsätt och svar, som t.ex. att Darwin visat att bibelns version av skapelsen på sju dagar är felaktig. Scientism, ett filosofiskt synsätt, som menar att all kunskap om verkligheten bara kan nås med naturvetenskapliga metoder. Kunskap om känslor, meningsfullhet kan reduceras till exempelvis biologi, kemi och fysik. Företrädare för ett scientistiskt synsätt ser relationen mellan religion och vetenskap på ett sätt som passar bra in på modell B (konfliktmodellen).
“Religiös tro är den stora undanflykten, den stora ursäkten för att slippa tänka och utvärdera bevisen. Religiös tro är tro trots bristen på bevis, eller rentav på grund av bristen på bevis.” – Richard Dawkins, professor i evolutionsbiologi, Oxford
Motsatsen till de som menar att naturvetenskapen kan förklara allt hittar vi bland religiöst bokstavstroende som till exempel amerikanska (och svenska) anhängare av kreationism eller intelligent design. I Umeå finns tydligen ett museum med ett kreationistiskt budskap/synsätt – Den Förhistoriska Världen.
Modell C (harmonimodellen) – Enligt detta sätt att se ställer vanligen religionen och vetenskapen olika frågor och intresserar sig för olika delar av verkligheten. För att nå mer fullständiga kunskap och insikt i verkligheten krävs både religion och vetenskap. Ytterligare en skillnad mot modell A är att man emellanåt ser en samsyn mellan religion och vetenskap (det är därför cirklarna sömlöst går in i varandra).
”Skapelseberättelsen i Första Mosebok kapitel 1 är skriven med bildspråk och ska inte tolkas bokstavligt, och därför är den texten fullt förenlig med teorier om en biologisk evolution.” William Lane Craig, amerikansk filosof och teolog
“Ingen ifrågasätter evolutionen inom den akademiska biologin. För mig, som troende, går allt ihop då. Vetenskapen kan visa oss hur Guds plan för skapelsen utvecklades.” Francis Collins, genetiker, USA
Modell D (komplementaritetsmodellen) – Modellen är en variation på den så kallade harmonimodellen. Även i modell C komplementerar religion och vetenskap varandra. Inom kvantmekaniken (fysik) kan de minsta beståndsdelarna både beskrivas som partiklar och ljusvågor. I detta fall talar fysiker om komplementaritet. Religiösa berättelser och synsätt är kanske vid första ögonkastet oförenliga med vetenskapliga, men det kanske bara är så för att vi (människor) saknar ett språk eller en djupare förståelse av verkligheten, tycks tanken vara.
Sammanfattningsvis, även i modell D ser man att religion och vetenskap ställer olika frågor, men att samsyn emellanåt råder. Oförenliga synsätt finns, men de kanske bara är oförenliga för att vi än så länge saknar djupare kunskap i frågan, på samma sätt som fysiken emellanåt verkar motsägelsefull.
Mina källor
Ulf Görman (2000). Svenskars uppfattningar om relationen mellan naturvetenskap och religion En första rapport från en enkätundersökning, i Svensk Teologisk Kvartalskrift årg. 76. (Se här)
En presentation av Ulf Jämterud (har tagit för modellerna typiska citat från presentationen).