inlägg
kristendomens historia och spridning
Terminens sista större arbetsområde handlar om kristendomens historia och spridning. Arbetsområdet kan sammanfattas med ett antal övergripande frågor vi ska söka svar på:
- Hur trovärdiga är Nya testamentets skrifter om Jesus som historisk person?
- Hur och varför blev kristendomen en egen religion skild från judendomen?
- Varför växte kristendomen och blev en världsreligion?
- Varför splittrades den kristna kyrkan i tre stora grenar: katolska kyrkan, ortodoxa kyrkorna och de protestantiska kyrkorna?
Den historiske Jesus
Från judisk sekt till romersk statsreligion
Delningen av kyrkan: de ortodoxa och katolska kyrkorna
Reformationen och protestantismen
Kristen tro och rit
Quizar
De tidiga kristna
Tack! Du har just gjort quizen %%QUIZ_NAME%% på bildningscentralen.se!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%.
Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Källkritik på nätet
En bild säger mer än tusen ord?
På nätet ser vi hundratals bilder varje dag. Ofta illustrerar bilderna en text. Bilden nedan visar ett skadat barn.
Din uppgift:
Den här bilden har cirkulerat på nätet länge (fr.a. har den delats på facebook). Bilden har fått mycket stor spridning.
- Hur har bilden använts mest? Gå till www.govote.at (185761) och ge några exempel i vilka sammanhang som bilden använts. (Du kan använda googles omvända bildsök när du löser uppgiften.)
- Varifrån kommer bilden ursprungligen? (Troligen.)
- Vilka bilder kan vi lita på? Ge exempel från nätet på bilder vi kan lita på!
Vilka är Gyllene gryning?
Den industriella revolutionen
Veckorna 39 till och med 41 jobbar vi med den industriella revolutionen, en ekonomisk och social revolution som djupt påverkat våra liv. Vårt fokus ligger på hur Storbritannien industrialiserades under 1700- och 1800-talen. Storbritanniens utveckling jämför vi med Sveriges.
Vad ska vi kunna när vi jobbat med detta?
- Ge olika förklaringar till varför Storbritannien och Sverige industrialiserades!
- Resonera om följder av den industriella revolutionen. På både lång och kort sikt.
- Jämförelse av den industriella revolutionen i Storbritannien och i Sverige. Likheter och skillnader!
- Se på den industriella revolutionen ur olika perspektiv: Ex. Vilka vann på förändringen? Vilka förlorade?
- Vi ska kunna tolka och värdera källor som berättar om tiden. För att tolka källmaterial från tiden ska lära oss använda några källkritiska begrepp; beroende, tendens, användbarhet, närhet, kvarleva m.fl.
LPP och bedömningsmatris
Quizzar om den industriella revolutionen
Varför påbörjades den industriella revolutionen i Storbritannien?
Tack!
Din poäng: %%SCORE%% av %%TOTAL%%. Ditt betyg: %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Övningar
Genomgångar
Genomgång om källkritik
Varför påbörjades den industriella revolutionen i Storbritannien?
Varifrån kom kapitalet, arbetskraften och råvarorna?
Den industriella revolutionen ur olika perspektiv
Studieresa till Amsterdam och Bryssel
Resestipendium – fördjupade kunskaper om kolonialism
Hösten 2014 ansökte vi (Margareta, Tobias och P-A) om ett resestipendium hos SFUB. Vi fick det! Syftet med vår studieresa till Nederländerna och Belgien var att fördjupa våra kunskaper om kolonialismens och rasismens historia och orsaker. Fortsätt läsa ”Studieresa till Amsterdam och Bryssel”
inför nationellt prov i historia
Här finns länkar och en del arbetsmaterial som kan användas för att repetera den historia ni jobbat med under er högstadietid.
Detta inlägg kommer att uppdateras eftersom årets nior på Sammis fått ämnet historia som nationellt ämnesprov.
Övningshäftet version 2 våren 2015 i pdf-format
I häftet har jag länkat till en övning i historiebruk (Kim Larsen och Förintelsen). Här kan ni hitta bl.a. den övningen.
Och här finns fler övningar med bedömningsanvisningar och ytterligare några övningar här.
Ett gammalt NP i historia hitta du här!
Video-genomgångar av kursplanens centrala innehåll
- Antiken (sammanfattande video här)
- 1700-talets politiska revolutioner (Upplysningen här, Amerikanska revolutionen här, franska revolutionen här)
- Industriella revolutionen (Se här, här och här)
- Imperialism och kolonialism (länk till en video)
- Politiska ideologier; liberalism, konservatism och socialism här.
- Första världskriget (orsaker här, fördjupning om följder här)
- mellankrigstiden (depression, nazism här och här, ryska revolutionen här, USA här).
- Andra världskriget och Förintelsen (andra världskrigets orsaker här,om Förintelsen här).
- Efterkrigstiden (kalla krigets orsaker här, slutet och följder av kalla kriget här.)
- Världshistorien sammanfattad här.
Videor om historieämnets syfte och förmågor
- Källkritik här.
- Historieanvändning (historiebruk) här.
- Begreppsanvändning: förändring och kontinuitet här.
Länkar till gamla nationella prov
Övningshäftet via slideshare (ver 2)
Revolutionernas tidevarv (1700-1900)
Sammanfattning av viktiga händelser och skeenden (med fokus på konsekvenser)
inför nationellt prov i geografi åk 9 vt 2014
Läsåret 2014-15 fick skolans åk 9-elever skriva ett nationellt ämnesprov i geografi. För att eleverna skulle få en överblick av ämnet gjorde jag några presentationer med uppgifter och förklaringar. Somliga övningar hade vi tidigare jobbat med, andra var nya.
Om man kortfattat vill förklara ämnet geografi kan man säga att nyckelordet är analys. Det som ska analyseras är livsmiljöer, miljö- och utvecklingsfrågor, omvärlden och samspelet mellan människa och natur. Dessutom ska vissa ämnesspecifika verktyg och arbetssätt användas när vi analyserar. Kartor, begrepp, tabeller, diagram och teorier är våra verktyg. Kartan är förstås det viktigaste och mest ämnesspecifika (typiska för ämnet) verktyget av dem alla.
Presentationerna i pdf-form
Du kan ladda ned dessa presentationer, som gjordes i Powerpoint, i pdf-form. Vill du ha dem ppt-format kan du ladda hem dem via Slideshare.
Länkar till gamla nationella prov
http://natprov.edu.uu.se/provuppgifter/amnesprov2013/arskurs9/
http://natprov.edu.uu.se/provuppgifter/amnesprov2014/arskurs9/
Presentationerna via Slideshare
hadith
Hadith – berättelse om Muhammed som vägleder muslimer i trosutövning och vardag. Haditherna utgör näst efter Koranen många muslimers viktigaste religiösa textmassa. För att en berättelse om Muhammed ska räknas som vägledande krävs, enligt muslimsk praxis, en trovärdig kedja av berättare (isnād) som ska leda tillbaka till en förstahandskälla (t ex Muhammeds hustru Aisha eller gamle stridskamrat Abu Bakr som sett eller hört Muhammed). Insamlandet och bedömandet av berättelser om Muhammed inom sunniislam tycks ha kulminerat på 800-talet i och med ”talibanerna” (taliban betyder ungefär sökare på arabiska) al-Bukhari och Muslim. Shiamuslimer gör en annan bedömning av berättelsernas trovärdighet. För att en berättelse ska anses tillförlitlig ska traderingskedjan följa Alis familj. Sökandet efter berättelser skedde också senare, förmodligen för att före 941 hade man antingen sin Imam tillgänglig (livs levande) eller så stod man i direktkontakt med sin dolde Imam, som gav vägledning i knepiga situationer.
Källor: Jan Hjärpe, Sharia – Gudomlig lag i en värld av förändring, (Nordstedts förlag, 2005). Vernon O. Egger, A History of the Muslim World to 1405: The Making of a Civilization, (Prentice Hall, 2004).
Profeten Muhammed
Enligt traditionen föddes Muhammed faderlös och fattig i Mecka år 570. Hans mor skickade ut honom i öknen med en beduinfamilj, inte för att vara elak utan för att det ansågs mer hälsosamt och fostrande för stadsbarn, något som gissningsvis stämmer då barnadödligheten ofta var skrämmande hög i preindustriella städer. När Muhammed var sex år förlorade han sin mamma Aminah. Även om framtiden verkade dyster visade Gud tidigt att han hade stora planer för gossebarnet. Två vitklädda änglar tvättade hans hjärta och styvfamiljen i öknen hade mjölk och mat i överflöd, trots torrtider. Senare bevittnade en kristen eremitmunk, Bahira, hur en ung Muhammed under en handelsfärd skuggades av ett moln som stannade när karavanen stannade. Bahira förstod att Muhammed var den förutsedde profeten. Fortsätt läsa ”Profeten Muhammed”
Kolonialism och rasism
I årskurs nio har vi inlett terminen med historia och närmare bestämt kolonialismens och rasismens historia. Höstens historieundervisning får väl sägas vara ganska dyster med folkmord och förtryck. Men eleverna jobbar på och verkar tycka att det är en angelägen historia. Det gläder ett lärarhjärta.
Eleverna på bilden (klass 9H) arbetar med hur Indonesien befriade sig från det holländska kolonialstyret. I bilden nedan ser du några glada elever i klass 9A jobba med Indiens koloniala historia. Du kan se uppgiften nedan.
